Natten mellan fredag och lördag  

Det har blivit dags att börja fördjupa sig i näringslära igen... häromdagen kom mamma hem från dialysen och berättade att hennes folatvärden är skyhöga och att hon blivit uppmanad att snarast möjligt drastiskt få ner dem. Först satt jag mitt i en röra av tankar - vad sjutton var folat och i vilka livsmedel fanns sådant?!? Efter ett tag fick jag dock ordning på mig själv, satte mig att googla samt bokade en tid hos Närhälsans dietist som en början på "jakten på folaterna". Googlingen gav vinkar om höga doser i mjölkprodukter, fullkornsprodukter, chark och vissa fisksorter - och jag lärde mig dessutom två viktiga saker: dels att folater är vad man kallar fosfor när det hamnar i kroppen och dels att livsmedelsindustrin tillsätter enorma övervärden fosfor i många matvaror för att få dem att smaka bättre. Fosfor är ett mineral, ett salt, som vi behöver och som skall ingå i RDI (rekommenderat dagligt intag)... men inte i de mängder de flesta av oss får i oss via maten vi äter. Så jag kontaktade Njur-förbundet och fick rådet att byta ut framför allt mjölk mot sojadryck (havredryck fungerar inte, eftersom havre innehåller mycket fosfor, och mandel får inga njursjuka äta), använda färskost istället för ost, viltkött hellre än tamkött (mamma måste få i sig mycket protein varje dag, eftersom hon dialyserar och mister proteiner i filtreringen av blodet), ta vitt bröd istället för fullkorn, välja rödspätta istället för strömming, sill och lax o.s.v. Jag blev också rådd att kontakta njurklinikens egen dietist, för de har listor på bra alternativa livsmedel... det hade jag redan tänkt, men att det finns färdiga listor kom förstås som en glad nyhet!

Nästa steg blev att åka bort till ICA i Gullspång för att hitta alternativ till sådant mamma använder varje dag. Personalen var fantastiskt hjälpsam och googlade på sådan information om näringsinnehåll som inte står på förpackningarna, så när jag åkte hem hade jag med mig naturell sojamjölk, mjölkfritt margarin, laktosfri vispgrädde, köttfärs, hästkött (det räknas som vilt, eftersom det är så mörkt och innehåller väldigt lite fett), vitt bröd och lite annat. Då hade personalen på ICA också fått fram informationen att vi kan fortsätta med polerat (parboiled) långkok-ris och pasta (så länge det inte är fullkorn)... bra!

Nu, när det gått några dagar, har jag talat i telefon med njurdietisten, som skall ordna en tid åt mig och ordna listorna jag behöver. Hon har också upprepat det råd jag fick för flera år sedan när jag frågade hur man gör när njur-, diabetes- och hjärtdieterna krockar: njurdieten går alltid, alltid först. "Dessutom har ju din mamma så fin ordning på sin diabetes numera, och hjärtat mår bra med pacemakern och medicinerna, så du behöver inte vara orolig att ställa till något" tröstade hon mig. Kändes bra att höra! För jag vill ju att mamma skall må bra av maten och inte skada henne med mina experiment...   

Och tro nu inte att saken är klar med detta - jag tänker fortsätta att studera det här ämnet till jag har klart för mig precis hur jag skall tänka när jag handlar och lagar mat. Mitt projekt att förse mamma med god, näringsriktig mat är som att skala en lök... man tar ett lager i taget och tränger allt djupare in i frågan till man har förstått. När det gäller socker, fetter, kalium och natrium har jag riktigt bra koll numera och kan "agera med ryggmärgen"... nu vill jag få in kunskaperna om folater (fosfor) där också. 

Men vi har en annan utmaning framför oss också: måndagen den 30 maj skall mamma opereras. Hennes fistel i vänsterarmen fungerar inte optimalt och kirurgerna skall göra ett försök att öppna upp blodådrorna så att dialysen fungerar som den skall igen. Går inte det, får de göra en ny fistel i högerarmen... men i så fall blir det i överarmen, och egentligen vill de inte opera så nära hjärtat av risken för infektioner. Hur som helst läggs hon in direkt efter dialysen nästa lördag, med andra ord dagen innan Mors Dag... så antingen får vi fira i förväg eller så får jag åka till sjukhuset och fira henne på njuravdelningen.