Måndag eftermiddag 


Jag har aldrig riktigt fattat om man är en tröttmössa eller om man bär en tröttmössa när man är trött? Det sistnämnda vore ju mest logiskt... men oavsett, är jag väldigt trött idag och har mest legat under en skön filt i soffan med djuren tätt intill mig. Hundarna vill ändå bara göra superkorta promenader, för det hällregnar utanför och har gjort i stort sett hela dagen, och Robin hälsar att han för sin del trivs bra med att ligga under en filt mellan måltiderna. 

Nåväl, nu har jag lyckats ta mig upp i sittande ställning och försett mig med en stor mugg kaffe. Tog mig faktiskt ända ut till brevlådan för att hämta dagens post, som mest bestod av reklam (vilket är bra just den här veckan, när jag får pension och skall handla julmat) men också ett brev från min läkare. Han konstaterar att resultatet från ögonbottensfotograferingen kommit och att bägge ögonen har fullt normal blodförsörjning - och det visste jag ju redan (det sa de på ögonkliniken direkt efter fotograferingen), men det känns fint att få det svart på vitt. Måste också ha varit en lättnad för min läkare, som varit så väldigt orolig för mig och min diabetes under det gångna året! Endera dagen skall jag ta en serie för att visa honom hur bra mina värden ligger numera... det tror jag han skulle uppskatta.

Eftersom gårdagens blogginlägg blev lite väl "predikande", insåg jag efteråt, så lovar jag att inte vara ett dugg prästerlig i dagens skrivande - hihi! I stället kan jag konstatera att jag för närvarande är helt befriad från måsten och får använda mina dagar precis hur jag själv behagar. Vilken lyx! Det betyder att jag vilar mycket, är tillsammans med djuren mest hela tiden och läser, spelar datorspel (en stund varje dag - en "vana" jag la mig till med när min förra kurator bad mig att varje dag "göra någonting som inte leder någonstans" (d.v.s. inte skall utmynna i ett resultat eller på annat sätt utgöra en prestation) eller virkar. Så övar jag förstås varje dag, om än valhänt, på ukulelen.. det tar tid att träna upp fingertopparna så att de klarar strängarna, men jag minns barndomens övningar inför gitarrlektionerna och använder dem. Man måste ju börja i rätt ände... först få till den fysiska "tekniken" (att träna fingersättning m.m.), sedan ta itu med själva spelandet. Än så länge måste jag hela tiden stanna upp och se att fingrarna sitter på rätt ställen på strängarna... så melodiöst kan man absolut inte kalla det som hörs, men jag har ingen deadline och spelar ju bara för att det är roligt!