Tisdag, sen kväll  

Egentligen orkar jag inte blogga i kväll, men jag måste skriva några få rader i alla fall... för nu i kväll har jag betalat det allra sista på skuldsaneringen. 

Det betyder i klartext att mamma och jag, för första gången på decennier, faktiskt är i stort sett skuldfria (bortsett från huslånet, men det försvinner i och med husförsäljningen)... det känns ofattbart, om jag skall vara ärlig. De skulder som ledde till saneringen skapades av pappa - mest handlade det om villaoljeräkningar, pappas shoppande på kredit och liknande - men det var mamma och jag som fick ta dem på oss både före och efter hans död. Bördan har varit tung och svår, och många gånger har jag förtvivlat bottenlöst över om vi någonsin skulle komma till slutet av tunneln. Så nu när vi faktiskt äntligen har gjort det, tycker man att man borde känna sig euforisk! Men jag är bara trött... kanske känner jag mig mer lättad i morgon, när jag har fått sova.