Söndag kväll, rätt tidigt 

Sitter och väntar på att en liten potatisgratäng skall gräddas färdigt i ugnen så att jag kan få mat i magen... inte för att jag är utsvulten, men för att jag måste hålla måltiderna någorlunda regelbundna. Ungarna har redan ätit sina middagar, så de ligger i soffan och slumrar under en hög filtar. Undrar hur många århundranden man måste backa i tiden för att hitta den allra första iggy som upptäckte hur mysigt det är att sova under en filt?!? De har tydligen varit överklassens knähundar väldigt länge, för de finns avbildade vid kungligheternas fötter på gobelänger från 1400- och 1500-talen, så de vande sig säkerligen vid bekvämligheter redan då! Vid det här laget är lyxtillvaron säkert programmerad i deras gener... *skrattar*

Hur som helst har vi haft en fin söndag med flera sköna skogspromenader i solskenet, varvat med gos i soffhörnan. Jag har haft både paddan och telefonen avstängda utom en liten stund, då jag pratade med min älskade syster om julen... jag och djuren skall nämligen bo hos Michelle mellan jul och nyår, då hon är ledig från jobbet, men hon skall fira hos sin familj, förstås, och därför funderar jag på att fira med några i min. De är ju lite utspridda, men Linde ligger bara en timmes bilresa från Västerås så det är fullt möjligt för mig att klara... försåvitt inte syrran jobbar, förstås. Vi får se, hon skulle kolla sitt schema och återkomma. Tycker du att det är tidigt att tänka på julen redan? Men när man blandar in andra i sina planer, måste man kolla i god tid att de är med på ens tankegångar... och att jag vill fira med min familj, eller åtminstone delar av den, kände jag redan när jag var i Västerås förra gången. Det är inte så mycket helgen i sig som att få vara med de mina som lockar, om jag säger så... det skrev jag ju också om här i bloggen då, hur viktigt det känns att få komma närmare mina syskon nu när mamma är borta och jag är fri att röra mig som jag vill.

Oavsett hur det blir med julen, är jag inne på tanken att faktiskt inte ställa fram julgranen och inte heller laga en massa traditionell julmat i år. Jag vet, det låter drastiskt, men det har faktiskt enbart med lathet att göra - det är så mycket jobb, och jag är inte säker på att jag är beredd att ta på mig det jobbet just denna vinter. Det betyder inte att jag inte tänker fira jul! Men för mig är ju julen kristen, och det behövs inget särskilt för att fira julmysteriet med Kristi födelse i våra hjärtan... det firandet bär man inom sig. Men okej, god mat är jag förstås inställd på... så julskinka lär det bli, det är min favorit! Däremot tvekar jag om doppet, eftersom det, som sagt, kräver så mycket jobb. Vi får se hur jag gör.

Några julklappsinköp behöver jag gudskelov inte tänka på, för i min familj ger vi bara julklappar till barnen och de enda barn som kan komma ifråga har gott om andra som ger dem presenter av betydligt större värden än vad jag skulle kunna åstadkomma. Troligen skänker jag i stället lite pengar till mer behövande barn, t.ex. BRIS eller Rädda Barnen eller SOS Barnbyar eller Operation SMILE eller något, i deras namn... Har ju gott om tid att fundera på saken... för det är ju faktiskt mer än två månader kvar, och jag hinner absolut ta reda på vad barnen och deras föräldrar ömmar lite särskilt för innan dess.

Måste vila lite från virkandet, för att byta samtalsämne nu, eftersom jag har så ont i högerhandens insida (handflatan) och några av fingrarna. Antar att det kommer sig av att man "kniper ihop" handen när man håller i virknålen, trots att den är förstärkt (ergonomiskt utformad, alltså med ett tjockare skaft). Men det är okej, jag behöver ändå gå igenom mina bomullsgarner och se vad jag vill använda nu närmast... 

Mmm, nu doftar det gott från köket!