Tisdagskväll 


Igår kom snön tillbaka! Och idag bjöds vi dessutom på solsken och klarblå himmel... men det märks att vi närmar oss vintersolståndet, för solen tittar bara upp precis ovanför trädtopparna innan den sjunker igen. Vi får trösta oss med att det är oerhört vackert med en värld (eller åtminstone vårt hörn av den) i vitt - och att det snart vänder mot ljusare tider.

För första gången sedan jag började titta på Nobelfesten på TV, kommer jag inte att klara av att se hela sändningen. Det känns ledsamt, för jag brukar alltid "vara med" fram till de sista intervjuerna under dansen... men i år nästan faller ögonen samman av sig själva, och jag skall strax krypa till sängs. Så jag får lyssna alternativt läsa pristagarnas tal i morgon i stället. Inte heller har jag ätit lite festligare än vanligt och druckit bubbeldricka (sockerfri cider)... nåja, det är värdsliga saker. Vad är väl en bal på slottet? *sagt med glimten i ögat*

Igår var det exakt två år sedan mamma dog. Jag har varit lite rädd för den dagen, för att minnena från den sista natten skulle bli alltför påträngande, men så blev det inte... i stället bakade Maria och jag lussekatter och sedan tog Nina oss med till Skövde. Visst tänkte jag på mamma, och visst mindes jag hur det var den där natten... men det gjorde inte ont, och det är jag tacksam för. Mera vemodigt. Nu kan jag se att hon behövde få dö, och att hon fick dö i sömnen vilket var vad hon hade hoppats på. Det är jag mycket tacksam för!

I morgon fyller jag 55 år - tänka sig! Det blir inget stort firande, dock... jag har bakat en tigerkaka idag, och i morgon skall jag dels göra lite chokladbollar och dels städa inför kvällens fika med Alex och Daniel, Maria, Perry och Nina, mina gäster. Belle, Miri och Robin kommer att vara själaglada! De älskar när det kommer hit folk...

Nu måste jag ge upp och lägga mig. Får se om jag bloggar i morgon... kanske hinner det innan gästerna kommer?