Onsdag kväll 


... eller är det fortfarande sen eftermiddag, kanske? Klockan är bara en kvart över 17, men mörkret har för länge sedan sänkt sig utanför fönstren och när jag stod i köket och såg snön glittra på marken där ute tänkte jag att vintern redan är här. Nu är det ju inte några mängder jag talar om - den täcker bara precis marken på de ställen där den får ligga ifred - men kylan gör ändå att den inte smälter, och isskorpan glimmar på asfalten både på gångvägarna och gatorna, så jag antar att det är väldigt halt att köra. Vilket jag just nu inte gör... har ingen anledning att sätta mig bakom ratten eftersom jag ju bokat om tiden hos ögonmottagningen. 

På tal om vinter, så har jag börjat fundera på om någon skulle vara intresserade av virkade dekorationer för julgran. Jag måste ju bredda mitt "sortiment", hitta nya saker att virka som folk vill ha och som jag klarar av, menar jag. Planen är att lära mig virka amiguramis, men jag har bestämt mig för att vänta till jag kan låta Michelle visa mig grunderna - sedan har jag fått låna en bok av en vän, som jag kan använda för att bygga på mina kunskaper. 

Just nu är det ingen panik att sälja saker, lyckligtvis. När jag gick in på min Internetbank tidigare idag för att lägga in en räkning att dras den 18:e, upptäckte jag att någon har satt in pengar åt mig... gissa om mitt hjärta svämmade över av tacksamhet, och jag gick genast ner till ICA för att köpa bröd, äggnudlar och färska grönsaker. Resten av slantarna skall jag vara väldigt rädd om, och bara köpa nödvändigheter, så räcker de nog till pensionsdags. Och jag lovar att inte ge bort pengar till någon annan! Jag förstår absolut att det finns de som tycker att det känns konstigt att hjälpa mig, om jag sedan i nästa stund använder slantarna till att hjälpa någon annan... inte av snålhet, eller för att de andra är främlingar för hen, utan för att hjälpen var menad att hålla mig flytande till jag får min pension. Annars är jag ju snart i knipa igen. Så jag avger härmed ett heligt löfte till den okända och mycket godhjärtade givaren att jag skall vara rädd om pengarna och inte använda dem till till något annat än de var menade (d.v.s. till mat åt mig, för det stod i beskedet hos banken). Och tack! Innerligt tack från djupet av mitt hjärta!

Idag har jag mått mycket bättre, och det redan från starten, faktiskt. Jag vaknade nämligen skrattande ur en dröm som var så tokig att jag inte kunde låta bli: jag drömde att jag bakade bröd, men måste logga in på min Internetbank för att degen skulle jäsa. Och visst begriper jag drömmen, den är väldigt tydlig för mig - men också, som sagt, skrattretande.

Har tagit flera underbara promenader i solskenet med Belle och Miri (i tröjor, för det är som sagt ganska kallt ute) under dagen, och sedan suttit i soffan och virkat medan jag lyssnat till en CD-bok. Dessutom har jag städat köket och vardagsrummet, och hoppas orka med golven innan dagen är över, för i morgon får jag hantverkare på besök. Hyresvärden håller på att byta ut alla dörrar till uteplatser och balkonger mot mer inbrottssäkra ståldörrar, och i morgon har turen kommit till min bostad. Jag vet att de dyker upp tidigt, så jag får vara noga med att komma i säng i vettig tid i kväll...