Fredagskväll 


Efter att ha träffat mamma idag känner jag mig lugnare - hon var visserligen trött, men hade fin färg i ansiktet och andades lugnt utan syrgasstöd. På gott humör var hon också, för läkarna springer hos henne hela tiden och hintar att hon kanske rentav kan få komma hem på tisdag i nästa vecka... det känns lite konstigt, för jag har inte hört om ett enda provsvar och vet varken vad hon har drabbats av denna gång eller vilken behandling hon får annat än att hon har en infart i högerhanden vilket tyder på att hon får injektioner med antibiotika igen. Ni tycker kanske att jag borde ha frågat mamma eller personalen... men faktum är att jag under mina besök har velat vara vid mammas sida och samtala om sådant som rör oss själva, vårt gemensamma liv och den framtid vi båda hoppas att vi har åtminstone några år till. Jag har den här gången gått in för att låta vården sköta allt det medicinska, medan jag fokuserar på att få mamma att må bra i psyket och själen, hålla hennes huvud i trim och ingjuta hopp och framtidstro... så de enda signaler om hur det går för henne rent fysiskt just nu utläser jag främst i hur hon ser ut och vad hon själv uttrycker om sitt mående.

Därför blev det en glad överraskning för oss båda att ett paket som Alexandra skickat med som gåva till mamma visade sig innehålla ett Yatzy-spel. Tankeutmaningar är vad vi gillar allra bäst!

Apropå detta, berättade jag för mamma hur natten till idag hade varit och till min förvåning sa hon att ungefär samtidigt hade hon haft en kris med hjärtklappning och bröstsmärtor! "Ett tag trodde jag faktiskt att jag skulle dö" sa hon... och vi häpnade när vi insåg att det varit just då jag mådde som sämst här hemma. Är vi så symbiotiskt kopplade att vi känner av varandra på en sådan nivå?!? Jag har aldrig riktigt trott på det där att människor kan "läsa varandras tankar", men det här kändes långt ifrån som någon slump, om ni förstår vad jag menar... och den känslan förstärktes när mamma senare frågade om jag nyligen drömt att jag gifte mig. Jag svarade att jag bara den senaste veckan haft två sådana drömmar, och då log hon: "Jag också. Att du gifte dig, alltså". Dessutom visste hon med vem, trots att jag inte ens berättat drömmarna för henne. Det finns stunder när verkligheten är märkligare än dikten, om jag tillåts travestera uttrycket.

Ytterligare en sak gjorde att jag mår bättre nu än i natt. Jag hade tagit med mig mammas hörlurar med mikrofon att använda till telefonen samt hennes bärbara DVD-spelare med en bunt filmer att titta på... men när jag försökte installera dessa saker hos henne visade det sig att mikrofonen på hörlurssladden är trasig och att DVD-spelarens motor har givit upp. Det gjorde mig modfälld, eftersom mitt syfte var att underlätta hennes vardag och göra tillvaron lite mindre tråkig under sjukhusvistelsen... men mamma skrattade bara och tackade för att jag tagit med serietidningar! "Det andra är inte så viktigt" konstaterade hon "tidningarna blir jättebra sysselsättning". Inte heller ville hon behålla den här datorn, utan sa åt mig att ha den hemma. Så det är den jag skriver det här blogginlägget på.

Medan jag var i Skövde, tog Alexandra och Daniel hand om Belle. När jag kom hem igen väntade alla tre på mig, vi lastade in Belle i sin bur i bilen och sedan skjutsade jag mina fina hundvakter till Alexandras mammas gård i Södra Råda där de skulle tillbringa kvällen. Belle underhöll oss med italiensk opera nästan hela vägen och Alexandra tog tillfället i akt att med sin smartphone banda härligheten - hihi! Skall kolla om hon lagt ut ljudfilen på FB lite senare... och har ni hört ylandet, vet ni nu hur det brukar låta i bilen när vi åker till Västerås eller Stockholm. Lyckligtvis sover hon oftast under hemresorna, det lilla livet...

Nu sitter jag och vilar i vardagsrumssoffan och tittar på ett TV-program om intelligens och hur vi använder hjärnan för problemlösning, medan diskmaskinen arbetar i köket och alla djuren ligger och slappar på olika håll i lägenheten. Jag hoppas få sova gott i natt, så att jag orkar städa i morgon... och så vill jag köra bakmaskinen, så att jag har bröd och slipper köpa. Ekonomin är alldeles väldigt otrevlig just nu, men jag tänker härda ut och försöka få ordning på saker och ting under veckan som kommer. Det är sista veckan innan deadline går ut för spekulant nr 1 också.

Å, en sak får jag inte glömma: jag har fått tag i Coffee Drops!


Skrivet senare samma kväll:

Eftersom jag knappt sov något alls natten till idag, tänker jag unna mig en låååång sov-morgon i morgon. Hoppas att telefonen håller sig tyst! P.g.a. att mamma ligger på sjukhus behöver jag ha telefonen liggande på sängbordet (något jag annars gärna undviker för att inte bli väckt av att någon ringer)... men, som sagt, förhoppningsvis ringer ingen. Särskilt inte från sjukhuset. No news is good news!

Om jag orkar, skall jag städa i morgon - samt göra några långkok att frysa in till mamma kommer hem. En riktig hemmadag är nog precis vad jag behöver... en dag jag får styra över själv, och ta saker och ting i min egen takt. Det behöver djuren också, tror jag, eftersom de fått finna sig i att matte flänger omkring alldeles för mycket den senaste månaden. För att inte tala om hela våren och sommaren! Det är dags för matte att hålla sig hemma mer och finns där för sina småttingar...