Torsdagskväll  

Ju mer och ju fler inom vården som jag pratar med om min (o)hälsosituation, desto mer förvånad blir jag. Varför ser andra alla dessa uppenbara och självklara hälsovinster med att flytta från huset till en hyreslägenhet när jag själv inte ens har reflekterat över det förrän nu när de säger det till mig?!? För mig har flytten framför allt styrts av mammas olika behov, framför allt att hon skall slippa frysa när jag inte kan elda... nu går jag plötsligt från klarhet till klarhet hos den ena experten efter den andra; diabetessköterskan, läkaren, dietisten, sjukgymnasten, uroterapeuten, sömnexperten radar allihop upp den ena positiva effekten efter den andra av att jag lämnar det här stora huset och trädgården för att i stället bo i en liten lägenhet där jag har gångavstånd till allting och därför får naturliga orsaker att röra på mig mer. Efter varje vårdbesök jag betar av nu, blir jag tvungen att sätta mig ner en stund och samla tankarna... ni vet att jag ser Guds hand i allt som sker, men att den här flytten skulle komma att handla om mig mycket mer än om mamma hade jag aldrig kunnat se utan att andra visade det för mig. 

Idag har jag varit hos gyn-uroterapeuten i Skövde, och vi har suttit länge och pratat om vad som hänt sedan utgångsläget (alltså, första gången jag sökte hjälp, vilket är flera år sedan), hur bäckenbottenträning, inkontinensskydd, toalettvanor m.m. har fungerat över tid och vad den närmaste framtiden kan komma att bära med sig. I samma ögonblick hon hörde att jag står i begrepp att flytta och till vad, reagerade hon mycket positivt och berättade att det kommer att göra stor skillnad för mig... inte minst i form av mindre stress, mer motion och bättre kosthållning m.m. "Jag ser verkligen fram emot ditt nästa besök hos mig" sa hon när vi skildes åt "för då har du hunnit bo in dig i lägenheten, och jag kan se vad det har betytt för dig".  Och så berättade hon någonting som jag aldrig hört förut: visste ni att diabetiker har mycket lättare för att bli inkontinenta och oftare får urinvägsinfektioner än icke-diabetiker? Kopplingen mellan diabetes och inkontinens var totalt ny för mig, men forskningen är tydlig och gäller både barn och vuxna. Ett delsvar är att diabetes försämrar neurologin i kroppen och det påverkar hur urinblåsan fungerar... och det låter ju fullständigt logiskt, så jag förstår egentligen inte att jag inte har tänkt på det tidigare. 

När jag lämnade uroterapin och kom ner till entréhallen, kände jag att jag behövde smälta vad jag fått veta och de saker vi hade pratat om. Alltså ringde jag mamma och frågade om det var okej med henne att jag dröjde lite till (det var kallt hemma, och hon satt förmodligen och väntade på att jag skulle komma hem och elda varmt i huset), så att jag hann ta en fika innan jag åkte hem. Hon sa att jag givetvis skulle unna mig en fikapaus och att hon gärna väntade... så jag köpte en pensionärsfika (kaffe och kanelbulle för 15 kr) hos Pressbyrån, hittade ett korsord i Skövde Nyheter (en gratistidning som finns i hallen) och lät tankarna flyga lite som de ville i någon halvtimme. Det är nytt för mig att inte ila direkt från det ena till det andra utan ge mig själv en stunds "stillastående i ensamhet", och jag skulle aldrig klara av det om jag inte visste att mamma inte far illa... men hon uppmuntrar mig tvärtom att ge mig själv större utrymme, och det känns bra. 

Belle var överlycklig när hon såg att jag hade köpt ett gäng hundmatsburkar under min utflykt hemifrån... undrar vad hon skulle tänka om hon visste att det är bantningsfoder? *skrattar*