Lördagskväll  

Ni känner till det gamla talesättet att man inte skall gråta över spilld mjölk, eller hur? Eller, mera modernt: om man kan välja mellan att skratta och att gråta, är det oftast bäst att välja skrattet. Gråt är nyttigt, det också, och sorger måste få ta sin rättmätiga plats i ens liv... men att fastna i det mörka hindrar en från att se de möjligheter som leder en ut i ljuset igen. Det är därför jag föredrar det salutogena förhållningssättet - perspektivet att se till vad jag kan snarare än det jag inte kan... och det försöker jag förmedla till mamma också, vartefter hon mister förmåga efter förmåga och blir alltmer beroende av andras hjälp för även enkla saker. 

Nu i kväll har jag en fasansfull kamp med mitt eget huvud - både migrän och huvudvärk samtidigt. Ändå måste jag på något sätt hålla mig upprätt, eftersom jag inte har hunnit ens en tredjedel av den städning jag måste ha gjort innan måndag... för på måndag är det dags för vårdplanering, och bl.a. vill arbetsterapeuten se vilka hjälpmedel m.m. vi behöver för att mamma skall flytta hem. Jag har hittills kommit på tre saker: en betydligt tjockare dyna för hennes sittplats i soffan, en s.k. "badrumsstol" på hjul (den ser ut som en kombination av en toalettstol och en duschstol, är mestadels i plast så att man kan ha den i våta utrymmen och går att skjuta in över toaletten så att mamma inte behöver förflytta sig dit och därifrån via rullstolen) samt ett lyftbälte att ha i bilen (det gör det betydligt enklare för mig att hjälpa henne i och ur bilen de gånger hon inte orkar hålla sig själv uppe). Sedan måste givetvis hemtjänstpersonalen få säga vad de behöver, eftersom mamma blivit mer vårdberoende - så jag hoppas att någon av dem får vara med på planeringen.

Sist, men inte minst, måste mamma bestämma sig för om hon vill begära förlängd vistelse på Björkskär. Från början var det självklart att hon ville bli kvar, men nu börjar hon känna sig uttråkad och längtar hem... samtidigt som jag, som från början ville ha hem henne så fort som möjligt, börjar tänka om och egentligen skulle vilja att hon stannar på Björkskär ett tag. Jag får nämligen inte tag i någon vedleverantör, och den ved vi har räcker inte länge... om hon stannade på Björkskär två veckor till, skulle jag få mer tid på mig att ordna ved så att jag kan elda när hon kommer hem. Dagarna är helt okej fortfarande, men nätterna börjar bli kalla och jag vet att mamma skulle frysa om hon var hemma...

I morgon kommer hon hem på permission, och då skall jag passa på att prata med henne om de här sakerna. Jag hoppas också få laga en god kvällsvard åt henne - lutar åt torsk i citron-sås, potatismos och grönsaker, men det beror förstås på om hon redan har blivit serverad fisk till middag - innan hon skall tillbaka till avdelningen. Låt oss hoppas att huvudvärken/ migränen har lugnat ner sig betydligt till i morgon! Just nu mår jag riktigt eländigt, men det går över - man skall tänka salutogent, som sagt.