Måndag kväll 

Idag har jag gjort något som inte alls var särskilt klokt, med tanke på min svaga ekonomi: jag har beställt tre böcker från Katolsk Bokhandel i Stockholm. Och jag är så lycklig över att de snart är här! 

De tre böckerna är: Erwin Bischofsbergers "För att världen skall leva" (om nattvarden), Scott Hahns "Lammets måltid: mässan som himlen på jorden" samt "The Way of Silent Love" (författare är en icke namngiven kartusian och boken handlar om kartusianernas särskilda bönetradition). Förstnämnda håller jag faktiskt på att läsa redan - jag har fått låna ett ex. av min vän Krister som är kyrkoherde i St. Mikaels och Alla Änglars domkyrkoförsamling, LKK, i Stockholm... men jag behöver ett eget ex. eftersom jag vill kunna göra understrykningar, noteringar m.m. i boken medan jag läser. Lyckligtvis var just den boken mycket billig, eftersom den inte är direkt nyutgiven. De andra två kostar strax under 200 kr/st, och så dyra böcker har jag egentligen inte alls råd med... men jag tror att du känner igen känslan av att man inte kan låta bli, så det må vara mig förlåtet. Just nu är jag så oerhört törstig efter Guds Ord ur olika individers synvinkel, särskilt de kunniga teologerna som verkligen satt sig in i ämnet och dessutom hunnit kontemplera det både i bön och upplevelse (för de ovanstående herrarna är/var båda troende katoliker, Bischofsberger var Jesuit och Hahn undervisar i katolsk teologi över hela världen. Och sist, men inte minst, finns det få som förstår tystnad, stillhet och renhet som bönevillkor lika bra som kartusianerna... de lever på isolerade platser, som eremiter, i ett kloster som består av små hus (ett för varje munk/nunna) som sitter ihop via långa pelargångar runt en gemensam kyrka, och de talar ytterst sällan med varandra för att inte bryta stillheten i klostret. Ett verkligen strängt liv - men säkert innerligt befriande för den som klarar av det!

Nå, jag har lyckligtvis inte spenderat mer pengar jag inte har idag - i stället har jag suttit på uteplatsen tillsammans med Miri och Belle och bara tagit det lugnt. Hundarna har ömsom solat, ömsom slöat i skuggan, medan jag har hållit mig i skuggan och läst, druckit te och kontemplerat nattvarden. Nu börjar ett mönster urskilja sig, ett slags uppspaltning av vad jag vill skriva i ämnet... vilket var vad jag trodde, för min erfarenhet har hela livet varit att mitt undermedvetna arbetar bättre när mitt medvetna inte lägger sig i. Tids nog dyker svaren upp, färdigbearbetade någonstans inombords utan att jag vetat om hur det gått till... men så har jag ju också nyligen fått klart för mig att vårt medvetnas "bandbredd" bara är några ynka procent av hjärnans totala "bandbredd". Med andra ord är det inte konstigt att det mesta av mitt tänkande sker utan att jag själv är medveten om det... alldeles särskilt när det gäller viktiga saker.

Framåt kvällen åt jag en god middag och fikade sedan en stund hos Alex och Daniel innan jag gick hem igen för att duscha och tvätta upp ett par byxor som jag vill bära i morgon. Efter det gjorde jag i ordning sängen i mammas sovrum, eftersom Michelle kommer i morgon kväll för att vara hos oss ett par dagar, och Miri var mycket ivrig på att hjälpa till (läs: vara i vägen)... kanske hon förstår vad som skall hända, att hennes matte skall sova i den sängen? Jag har ju pratat med både henne, Belle och Robin om besöket, och jag vet att hundar förstår mycket mer än vi människor tror om dem! Ändå har forskningen visat att hundars hjärnor faktiskt har utvecklats för att kommunicera med människor (till skillnad från vargars hjärnor) och jag har sett en dokumentär där en hund bevisar att den kan förstå över 200 olika ord... så Miri begriper säkert att hennes matte är på väg hit, och det gläder henne nog. För det är väl för hundar som för människor att "borta bra men hemma bäst", tror du inte det?

Nu skall vi strax krypa i säng och sova gott, djuren och jag tillsammans under samma "täcke" (ett tomt påslakan - varmare än så får det inte bli om jag alls skall kunna sova) för sista gången för den här gången. I morgon kväll lär åtminstone Miri - och kanske också Belle - vilja sova hos Michelle! Och det är helt okej med mig...