Nu i kväll sa mamma att hon kände sig lite frusen... så jag har dragit igång pannan för första gången sedan i våras för att elda upp värme och inte bara varmvatten. Vi har fortfarande gott om ved inne och dessutom 15 kubik ute, så det var inga problem. Och egentligen tycker jag om att elda - det är ett lugnt och avkopplande manuellt arbete och att betrakta elden inuti pannan är fridfullt. När vi flyttar till något mindre, hoppas jag att vi kan ha en fin bras-kamin (om där inte finns öppen spis, förstås), för en kontrollerad levande eld tillfredsställer många behov samtidigt... och det tror jag att både Belle och katterna håller med mig om, för de har det gemensamt att de älskar värme. 

En annan sak jag hoppas ha i nästa bostad är en generös hörnsoffa. Inte en sådan där divan-liknande historia som de man hittar i affärerna sedan ett par år sedan, som alla är praktiskt taget likadana och ser ut som stora fyrkantiga tygklädda boxar - de inbjuder definitivt inte till soffmys som jag tänker mig det! Utan en mjuk, vänlig soffa som är skön att både sitta och ligga i, omgiven av hundar och katter, kuddar och filtar om vartannat, och som man kan krypa upp i för långa konversationer medan man dricker kopp efter kopp med te och har ljuslyktor på bordet. Som jag ser det skall en soffa fungera som samlingsplats och inte som ett ställe där man rakt upp och ner tittar på TV eller surfar på nätet... därför gillar jag inte heller fåtöljer som soffmöbler, för de är till sin natur solitära och i mina ögon till för läsning, handarbete eller andra "ensamaktiviteter".

Visst har vi soffor nu också - mamma har en nedsutten och mycket sliten bäddsoffa i sitt vardagsrum och jag har en skinnsoffa i mitt som Rafael och Philemon älskar att vässa klorna på. Den kommer förmodligen inte att hålla länge till, men vad gör det? Soffor är döda ting, utbytbara och därmed av mindre intresse. Dessutom kostade den mig bara cirka 400 kr. En skinnsoffa är annars utmärkt för det slags soffmys jag pratar om - men då skall det vara en hörnsoffa med plats för flera som alla kan vräka sig som de vill. Jag hade en sådan när jag bodde i Orminge, men den följde inte med hit eftersom Aragorn och Imma hade tillbringat sin glada uppväxt i den (och Imma dessutom använt den att kissa i - det var innan hon blev rumsren). Soffor är som sagt döda ting... katter, däremot, är individer att älska och värna hela deras liv.