Torsdag. tidig eftermiddag 



Oavsett vad man tycker om detta att vintern är på väg, tvingas man agera utifrån detta faktum varje år. När jag var barn älskade jag vintern - det var min favoritårstid, särskilt december som ju är min födelsemånad och dessutom bjuder på så mycket härligt för barn i form av adventskalender, skyltsöndag, julklappssmussel, Lucia, pepparkakor och lussebullar... och så förstås själva julhelgen! Men som vuxen har jag tyvärr kommit att förknippa vintern mest med helt andra saker: halka, däckskifte, is som måste skrapas bort, snöskottning, bitande kyla, mörker och depression. Så olika man kan se på samma saker! Till det ljusa under vintern är alla levande ljus och alla vibranta färger, dofterna, sångerna, kontakten med familjen, de kyrkliga helgerna... och vem vet, nu när jag mår så mycket bättre psykiskt kanske jag slipper januaridepressionen?

Fick ganska mycket reklam i brevlådan idag - jag vet, reklam är slöseri med papper och irriterande i sin envishet, men för oss som bor på landet är den också ett sätt att hålla koll på var de bra priserna finns (så att man kan planera sina inköp) och ett slags fönstershoppande i ett boende som befinner sig långt från skyltfönster. Att planlöst gå i affärer och bara titta på utbudet fungerar inte här - vi måste ta bilen eller (om det går någon) bussen för att komma till en plats där det finns butiker. Och härifrån är det fyra mil i vardera riktningen (Mariestad söderut och Kristinehamn norrut). Vill man till en större ort är det 8-10 mil till Skövde och Skara söderut, Örebro österut och Karlstad norrut. 

Hur som helst innehåller reklamen så här års mycket bilder på ljusslingor, lysande dekorationer, lampor och lyktor för ute- såväl som innebruk o.s.v. Med ledlamporna blev belysningen billigare och därmed möjlig för sådana som mig att kunna köpa... och okej, jag är emot "light pollution" (vet inte vad det heter på svenska: ljusföroreningar?) eftersom det ligger något tragiskt i att vårt jordklot utifrån lyser som ett bålverk i rymdens svärta (och dessutom slösar den el), men samtidigt vet jag av egen erfarenhet hur viktigt det är med ljus i mörkret för att bekämpa just depression. Vi går mot en väldigt mörk tid, då dagsljuset bara kan pigga upp oss några få (med tanke på ljusets betydelse) timmar per dag, och att då kunna pynta med ljus och färger utomhus känns faktiskt betydelsefullt. 

För en tid sedan tog jag beslutet att inte hålla på och pynta särskilt mycket hemma; dels för att jag känner att jag inte orkar med det, och dels för att jag faktiskt inte skall vara hemma perioden strax före jul till strax efter nyår. Men när jag bläddrar i den här reklamen tänker jag att jag i stället vill pynta på uteplatsen och på så sätt dela med mig av ljus och färger till andra så att inte bara jag själv har glädje av dem, menar jag. Det som finns inomhus syns bara just inne, om man inte står väldigt nära fönstret och tittar in... men ute kan man sprida det slags "julvärme" som t.ex. ljusslingor och lysande dekorationer ger. Inte som amerikanerna - så tokig är jag inte! Jag tänker inte dränka uteplatsen i dekorationer, inte göra installationer som spelar musik och blinkar i takt o.s.v. Den sortens pyntande hör inte hemma i min värld - den är kul att titta på en liten stund, men jag skulle bli vansinnig om jag bodde granne med en så hysterisk "julpyntare"! Men jag skall tänka och planera, försöka göra ett smakfullt arrangemang som ser trevligt ut men som inte stör någon... känns kul att tänka på, faktiskt. Och det behöver inte alls bli dyrt, om man är klurig. Fast jag skulle önska att jag hade ett träd eller en större buske på uteplatsen, som jag kunde linda färggranna slingor kring... hm, kanske jag kan hitta någons avlagda plastgran att använda? För min egen gran skulle inte klara att stå ute, den är gjort i material som inte tål någon vidare väta.

Hihi, sedan jag skrev ovanstående har jag lagt ut en liten annons i en köpes-säljes-bytes-sajt på FB för Gullspång med omnejd om att jag gärna tar emot en gammal plastgran om någon tänker slänga sin. Ibland är jag förvånansvärt snabb... *skrattar* 

Å, och så måste jag tillägga att jag givetvis kommer att ha adventsstjärna och ljusstakar i fönstren - den heliga stjärnan som visar vägen till platsen för Guds födelse som människa känns högst reell för mig, och den tänker jag absolut inte rationalisera bort. För det handlar ju inte om att hitta till Betlehem - det är i människors hjärtan Jesus Kristus föds under julnatten varje år, åtminstone i de hjärtan som är villiga att ta emot Honom, så stjärnan i fönstret symboliserar den vägledning vi behöver för att bli redo att öppna oss för Honom. Viss symbolik är viktigare än annan, som jag ser det - och de kristna tecknen under advent och jul känns centrala för mig personligen. 

Dags att ringa bilverkstaden! 


Skrivet samma kväll

Nu är bilen inlämnad till verkstaden med löftet att jag får tillbaka den i morgon. Tur det, för på söndag - tidigt som... - skall Maria och jag åka till Stockholm för att delta i mässan: hon som kyrkvärd och jag som altartjänare. När vi kommer till Västerås lämnar vi Belle och Miri hos Michelle (tryggare ställe kan jag inte tänka mig!) och så hämtar vi upp tjejerna på hemvägen. Förutsatt, som sagt, att jag har bil då. För säkerhets skull skrev jag på lappen med vad som skulle åtgärdas också att jag helt enkelt måste ha bilen på söndag, så om de inte hinner klart får jag ta hem bilen över helgen... vill vara extra tydlig, nu när det för ovanlighets skull är så viktigt att jag får tillbaka bilen exakt när det är överenskommet. Annars skulle det ju inte göra så mycket om det dröjde en eller två dagar, menar jag... men just den här gången får det inte ske. 

Vi tog den långa vägen hem, tjejerna och jag, eftersom solen sken och himlen var blå. Det betydde "nya" marker att undersöka, så det tog en bra stund att komma tillbaka hit upp till Skärva - hihi! Nu sover de tillsammans med Robin i soffan, medan jag själv vilar ryggen (den värker rätt ordentligt efter alla dessa uppförsbackar) och dricker te.