Söndag eftermiddag 


Igår kväll kom vi hem igen: Robin, Belle och jag. Samt Miri, som skall vara här på obestämd tid för att vila upp sig och leva lite pensionärsliv. Nu är hennes "karriär" som avelstik över, och alla barnen utom Hedda (som skall stanna hos Michelle) har flyttat hemifrån... Hampe trivs bra hos sin pappa Sam i Piteå, Hasse flyttade med sin nya matte och husse till Stockholm igår eftermiddag och Geisha har tillbringat helgen hos en ung familj (också i Stockholm, om jag minns rätt) för att se om hon trivs. Vilket hon verkar göra, att döma av den lilla film fylld av lek och bus som de skickade. Så nu, när också vi fyra har lämnat Västerås, har Michelle "bara" Ginny och Hedda kvar... undrar hur det känns? Det tar nog ett tag för dem att vänja sig vid att hushållet krympt så till den milda grad - hihi! 

Att packa bilen full av väskor och kassar (samt en halvhög hylla jag fått av Marie-Ann, som Robin skall få ha sin sandlåda på) och köra hem kändes konstigt. Jag var rejält trött; så det kändes rätt bra att bära in det viktigaste hemma, släppa lös Robin (som varit orolig hela resan) och ta hundarna med mig först på en promenad och sedan hem till Alex och Daniel för att äta middag och fika en stund. Vi stannade inte länge, någon dryg timme på sin höjd, men hann träffa Maria också som deltog i fikadelen av umgänget. Sedan gick vi hem och jag tog in resten av packningen från bilen, drack en mugg te och nattade mig själv och djuren.

Ingen av oss sov särskilt bra denna första natt i Gullspång. Dels var det oroligt ute - någon spelade musik alldeles för högt, och folk drog omkring och tjoade runt huset (men så var det ju lördagskväll, det får man inte glömma) och dels ville inte Miri riktigt slå sig till ro vilket fick Belle också att ömsom ligga under täcket i sängen, ömsom vandra omkring i lägenheten. Först framåt morgonen sov de lugnt, och då hade också Robin somnat i sängen, så vi fick i alla fall några timmars sömn allihopa innan klockan ringde.

Dagen har varit lugn och bra; vi tog en kortare morgonpromenad men i gengäld en rejäl lunchpromenad då också Maria följde med för att få sträcka på benen (hon gillar att gå) - genom skogen till Skagersvik och genom villaområdena hem - i sol och värme. En riktigt vacker höstdag, med andra ord! Och här växer lika mycket svamp som jag sett i Västerås under mina promeader där... det är tydligen ett mycket bra svampår i år, vilket antagligen gläder många. Förutom promenader har jag dels handlat mat och dels fortsatt packa upp och ställa/hänga in saker där de skall vara... och när Miri, Belle och jag har tagit vår eftermiddagspromenad skall jag gå ut till bilen och hämta den isärmonterade hyllan för att skruva ihop den och ställa på plats. Jag vet precis var den skall stå, och jag hoppas att Robin får ha sin sandlåda ifred för hundarna där... som jag tror att jag har skrivit förut äter nämligen Miri avföring om hon kommer åt, och jag vill inte vare sig uppmuntra henne eller ge Belle chansen att ta efter denna ovana.

Hur det känns att vara hemma igen har jag inte hunnit tänka så värst mycket på... men jag var besviken när jag kom in här hemma och möttes av en otäck lukt, som visade sig komma från badrummet. Medan jag har varit borta har fåglar tydligen förorenat dynorna till utemöbeln så fasansfullt att jag bara behövde kasta en blick på eländet för att inse att det aldrig skulle gå att göra rent... så jag hämtade en plastsäck och stuvade ner dynorna i den i väntan på att kunna åka till Odinslund och hiva eländet. Och till dess får säcken stå utomhus - uäck! Nu gäller det bara att vädra ur den gräsansfulla lukten... Maria ville väl som tog in dynorna för att försöka tvätta dem i min tvättmaskin, men nej, hon borde ha lämnat dem utomhus. Fast jag förstår att hon inte vågade ta det beslutet ensam, utan att ha rådgjort med mig, så jag klandrar henne inte.

I övrigt känns det för stunden mest ensamt och ödsligt här - med tomma ytor jag inte hade omkring mig i Västerås och alldeles för få hundar att umgås med. Miri och Belle sover mest, vilket jag absolut förstår - och Robin antingen sover eller sitter i fönstren och spanar. Alex ringde och frågade om jag ville komma över och fika, men jag tackade nej. Tänker inte falla tillbaka i den gamla mönstret att jag aldrig är hemma utan springer hos grannarna hela tiden...

Vad gjorde fåglarna på min uteplats? *funderar* Det har inte varit några fåglar där på hela sommaren... har de ansett det fritt fram eftersom varken djur eller människor vistades där under en dryg månads tid? Men de hade ingenting att hämta där, kan man tycka... nåja, jag köper nya dynor nästa sommar, nu skall ju ändå utemöblerna packas ihop och ställas i förrådet över vintern.