Tidig lördagsmorgon  

Om en dryg halvtimme är det dags att väcka mamma och hjälpa henne bli färdig innan taxin kommer. Jag tror att hon har sovit riktigt bra, för hon har bara varit uppe för att besöka badrummet en enda gång under natten, men jag är ändå orolig för henne eftersom gårdagen var den andra dagen i rad som det inte gick att ge henne något insulin - hennes blodsocker förblir lågt, och jag begriper inte vad det beror på. Kan antibiotika ge den effekten? Hon äter ju två olika sorter just nu, en för en urinvägsinfektion och en för att förhindra att infektionen hon hade i hjärtat (och pacemakern) kommer tillbaka. Och antibiotika är effektiva mediciner på alla möjliga sätt... jag äter ju själv antibiotika (fast en annan sort än någon av hennes, eftersom jag är allergisk mot penicillin) sedan igår, eftersom jag fick sepsis i höger pekfinger, och redan idag har stelheten givit med sig. 

Hur som helst, när mamma har åkt skall jag krypa i säng och förhoppningsvis sova gott. Hela den gångna veckan har jag drömt mardrömmar, men natten till idag hade jag faktiskt en betydligt trevligare dröm där min storasyster Annika och jag försökte hjälpa en väldigt ung journalist, som skulle skriva om musiken under 1900-talets senare halva, att begripa rockens betydelse. Bl.a. satt vi där och sjöng "Shine On You Crazy Diamond" (av Pink Floyd; texten - och hela albumet "Wish You Were Here" - handlar om gruppens grundare Syd Barrett, som åtminstone i mitt tycke var den genrens motsvarighet till Einstein) och när jag vaknade blev jag tvungen att genast leta fram albumet och spela den för att höra att jag hade sjungit rätt! *skrattar* 

Nu är det dags för nattens sista kopp te...