Fredagskväll 

Jag har legat i migrän under halva torsdagen och större delen av fredagen, men nu är jag vingligt uppe och äter, tar mina mediciner och pysslar om djuren lite extra som ersättning för den rudimentära skötsel de fått sedan igår. Det var populärt - särskilt lax till middag, det gillade de verkligen! Själv åt jag rester, men de var inte fy skam det heller; fläskfilé med potatis och rödvinssås. Och nu skall jag snart lägga mig igen, för i morgon vill jag vara tillräckligt stark att kunna gå ner till Amnehärads kyrka och delta i minnesgudstjänsten. De skall tända ljus och be för alla som gått bort sedan förra årets Allhelgonahelg, och bland dem finns ju mamma...

På tal om sorg, så hade jag en mycket märklig dröm natten till idag. Jag drömde att jag var gift med en underbar man med en mycket komplicerad bakgrund: han var arvtagare till tronen i ett främmande land, men fadern hatade honom och försökte göra allt för att döda honom. Därför fick vi flytta runt och aldrig stanna länge på samma plats, eftersom fadern alltid hittade oss. Nu bodde vi på ett hotell, och min man kom tillbaka från att ha varit borta några timmar och det första han sa var att vi måste ordna en bil och lämna hotellet omedelbart. Vi hann inte ens packa, utan skyndade ner i foajén och hyrde en bil (hotellet hade tydligen egna sådana) så att vi kunde ge oss av inom tio minuter... och när vi var på väg ut från staden, berättade min man att fadern inte bara hade hittat oss utan den här gången aktiverat ett slags avancerad "mördarrobot" för att leta upp och döda honom. "Den är laddad med mitt DNA" sa min man "så den kommer att leta till den hittar mig - och döda alla människor den möter på vägen". Inte förrän den kände att min man var död, skulle den stanna... "så medan vi pratar, dör folk" suckade min man sorgset. Och så kom det: "Du förstår väl vad jag måste göra?" Jag ville inte ens tänka, inte känna, inget annat än hålla fast i honom, men han fortsatte: "Jag blir tvungen att begå självmord för att få stopp på den där maskinen. Och det måste ske nu, för att spara så många liv som möjligt". Han tillade med ett snett leende att fadern genom att använda DNA som lockbete hade skrivit under sin egen dödsdom utan att tänka på det: "För jag har ju fått hälften av mitt DNA från honom... ironiskt nog är han nog redan död, eftersom han var i samma rum som roboten." Så stannade vi vid en rastplats och gick ur bilen. Min man tog fram en pistol och visade mig den. "Rör inte vid den så hamnar aldrig dina fingeravtryck på den" förklarade han och jag bara stirrade på honom. "Tror du att jag tänker låta dig dö och själv fortsätta leva? Nej du, du får skjuta mig också - eller så skjuter jag mig själv". Och så blev det, vi kröp ihop i diket och tog livet av oss tillsammans.

Vad tänker man om en sådan dröm? Vad betyder den? Jag begriper just nu ingenting, hittar ingen talande tolkning hur jag än vänder och vrider på det hela. Det enda jag kan tänka på är att jag hoppas att vi betalade hyrbilen i förskott...

Nå, nu skall jag dricka lite te och sedan krypa till sängs.