Sen lördagskväll 

Jag sov underbart natten till idag - länge och ostört. Sedan tog Belle och jag en avkopplad skogspromenad i det vackra vädret innan jag började ta itu med diverse sysslor här hemma. Körde igång bakmaskinen, tvättade och hängde tvätt, plockade undan sådant som hamnat på fel ställe (ungarna hämtar saker i återvinningskassarna och drar omkring med i rummen - hihi!)... och på eftermiddagen blev Belle och jag bjudna på gott kaffe och nybakade bullar hemma hos Daniel och Alexandra. Mycket trevligt! 

Så småningom återvände jag hem för att ta itu med dammsugning och svabbning av golven. Då ringde mamma och var så förvirrad i telefon att jag blev alldeles ställd... och en bit in i samtalet bad hon mig att genast komma för att hjälpa henne. Med vad sa hon inte, men jag var vid det laget så orolig för henne att jag snabbt ordnade så att Belle fick vara hos Daniel och Alexandra medan jag skyndade iväg till KSS. Alexandra i sin tur "larmade" Maria, som tog sig an katterna - vi är verkligen välsignade med underbara människor här i huset! Och jag erkänner att jag körde väl fort till Skövde, men väglaget var bra och trafiken stillsam så jag har inte dåligt samvete.

Mamma var ledsen, rädd och verkade må mycket dåligt när jag kom upp till avdelningen, så jag bad personalen kolla om hon hade feber m.m. Det visade sig att mammas blodtryck var väldigt lågt och hon syresatte sig lite för dåligt... men efter att vi hade lutat sängen (höjt fotänden och sänkt huvudänden), satt på henne syrgasgrimma med 2 liter syrgas och fått henne att dricka saft och kaffe, mådde hon betydligt bättre. Dessutom satte sig kvällens ansvariga sjuksköterska ner hos oss för att berätta precis vad de vet respektive inte vet om mammas hälsotillstånd i nuläget, och när mamma hörde att hon inte har någon infektion i hjärtat/pacemakern, lugnade hon ner sig och blev på gott humör. Tänk, det var det hon hade oroat sig för hela tiden! Själv blev jag lugnad av att det inte heller handlar om att hon åkte hem för tidigt efter förra vändan (det bevisar proverna de tagit - den bakterien är helt försvunnen), utan att de tror att det är en kraftig urinvägsinfektion som spökar... nu väntar de på en sjudagars blododling som blir klar på måndag eller tisdag, och till dess får hon ett bredspektrum-antibiotika i injektioner två gånger om dagen för att hålla de flesta sorters bakterier stången.

Jag stannade i två timmar, lite drygt, och när jag gick var mamma lugn och trött så hon skulle sova. Personalen lovade att hålla koll hela natten och regelbundet läsa av blodtrycket, så jag kände mig inte särskilt orolig när jag åkte hem. Väl här i Gullspång gick jag först till Maria och tackade för att hon tagit hand om katterna och sedan till Alexandra och Daniel där jag också uttryckte min tacksamhet och hämtade Belle. Givetvis frågade jag om de var fortsatt inställda på att ha henne i morgon så att jag kan besöka mamma, och de svarade att de självklart ställer upp. Visst är jag lyckligt lottad som har så många änglar omkring mig!

Nu skall jag strax krypa till sängs... vet ni, jag gillar vanligen inte det här med att ställa om klockan hit och dit, men just i natt känns det verkligen lägligt att "få" en timmes extra sömn. Och dammsugningen kan vänta till i morgon.