Visar inlägg från augusti 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Dagens fynd

Belle och jag har förmånen att bo så att vi har många olika skogar att besöka, vilket gör våra promenader mycket omväxlande - och i kväll hittade vi en så härlig skogsstig att ingen av oss egentligen ville vända och gå tillbaka till bilen på länge, länge! Tyvärr måste vi ändå det, eftersom mamma satt i bilen och väntade och behövde hinna hem innan hemtjänstens sista besök för dagen. På vägen hem berättade jag för henne om den fina skogspromenaden Belle och jag hade gjort, och vi kom överens om att ifall vädret är vackert i morgon tar vi med oss en matsäckskorg och återvänder dit. Några hundra meter in var stigen så fin att jag säkert kan köra mamma i utomhusrullstolen... och längre än så behöver vi inte gå, innan vi har vår picknick. Belle och jag kan ta en vända medan mamma vilar, och vem vet, kanske vi hittar fler kantareller? Idag hann vi bara hitta några stycken, tillräckligt för att mamma skulle få en kvällsmacka...  

Små segrar räknas också

Efter att ha laddat i flera dagar, tog jag idag itu med flera saker som känts väldigt svåra för mig.

 För det första har jag äntligen städat av köksbordet, som jag undvikt en tid därför att någon av katterna hade vält ut en av de burkar med använd rapsolja som jag hade tänkt köra till Odenslund (i den här kommunen återvinns praktiskt taget allt och jag häller aldrig ut olja i avloppet utan samlar den i glasburkar som jag försluter och lämnar till återvinning) men inte hann få iväg... och åsynen av papper, disk, pennor, kattleksaker m.m. indränkt i olja fick mig att tappa sugen totalt. Nu är allt uppstädat, vaxduken ligger i tvättmaskinen och köket ser fint ut igen... puh! 

För det andra håller jag just på att laga den där blomkålsrätten som gjorde mig så förtvivlad för ett par veckor sedan, därför att jag hittade insekter i den. Upplevelsen höll på att ta död på min lust att laga mat överhuvudtaget, och det tog flera dagar innan jag ens började gilla matlagning igen... men då tog jag genast beslutet att jag måste laga den där rätten igen för att komma över det som hänt. Och idag var det dags - och faktum är att det ser riktigt gott ut!

Som en liten bieffekt har jag fått ut lite gammal elektronik i garaget i väntan på vidare färd till Odenslund. Samt slängt lite annat på vägen. 

Skrivet lite senare:

Nu har jag gjort ren CPAP-tanken och masken, också!  (y) 

Mamma har börjat på dagis

Får man säga så? *skrattar* Hur som helst kom mamma hem från dagvården och var på mycket gott humör, sa att hon haft väldigt trevligt och att hon definitivt vill fortsätta gå dit. Själv har jag tittat in i deras lokaler flera gånger tidigare och tycker att det ser både mysigt och välkomnande ut... och dessutom är de ju inte bara där; ibland sitter de i solrummet och gonar sig, ibland fikar de i vinterträdgården, ibland gör de utflykter med buss... jag tror att detta kommer att passa mamma perfekt och ge henne nya vänner att umgås med. Låter jag som en hönsmamma nu?  ;-) 

För mig har dagen inte varit lika "produktiv", eftersom jag inte mått bra. Dock piggade jag på mig lite under eftermiddagen, så jag har fått lite disk och lite tvätt gjord i alla fall. Samt lagat en inspirerad middag - nötfärsbiff med kokt potatis, löksås och blancherade morötter. Mycket gott, om jag får säga det själv!

Dessutom fick jag mig ett gott skratt när jag var inne på FB (idag släppte de faktiskt in mig). En dam jag absolut inte kände igen ville bli vän med mig, och eftersom jag tänkte att hon kanske sett mig på den internationella iggy-listan godkände jag förfrågan. Några minuter senare kom ett meddelande från mig med orden: "Fick du mitt meddelande om de goda nyheterna?" (på engelska, förstås). Jag svarade nej, jag hade inte fått något och jag visste inte med mig att jag känner henne... och medan jag väntade på hennes svar gick jag in på hennes logg och fann en varning om att hennes identitet blivit kapad av någon/några som försökte låna pengar av folk. Nu visste jag att den jag chattade med var en bedragare... så jag roade mig med att spela med i spelet en liten stund (personen - som påstod att vi båda stod på listan över mottagare av en större summa pengar från FN:s fond för behövande - var förtvivlad över att pengarna inte hade betalats ut till henne än och "hon" behövde slantarna till en stor läkarräkning i USA så nu hörde "hon" av sig för att be mig om hjälp), till vi kom så långt i konversationen som till frågan om pengar, då jag drämde till med att jag är jurist och känner väl till hur människor får sina identiteter kapade av bluffmakare, så jag har som princip att aldrig inlåter mig i pengafrågor på nätet. Varpå jag önskade personen ifråga en trevlig dag... och av någon anledning (observera ironin!) hörde denne aldrig av sig igen. 

Hemmafru?

Mammas och min tillvaro börjar bli alltmer lik den med en partner som arbetar och en som är hemma och sköter hushållet. Tisdag, torsdag och lördag dialyserar hon och är då borta hemifrån från 06.20 på morgonen till 15.30 på eftermiddagen. På fredagar skall hon fr.o.m. i morgon vara på dagvården från 08.30 till cirka 15.00. Det betyder att vi "bara" har lediga dagar tillsammans på söndagar, måndagar och onsdagar, jämfört med förut. Men hon mår betydligt bättre och är gladare - och det gör det värt alltsammans! Och den tid hon inte är hemma, använder jag till att få saker gjorda... så gott jag kan i alla fall, för mina egna sjuk-domar. Idag har jag kört en diskmaskinsomgång och tre tvättmaskinsomgångar, plockat undan både i mitt och i hennes kök och burit ut hushållssoporna. Nu i kväll har jag dessutom hämtat upp rena kläder och hängt i mammas garderob, så att hon lättare skall hitta dem, samt hängt rena handdukar överallt där de bör finnas till hands.

Men framför allt har jag talat först med sotaren och sedan med muraren. Det är så här, att i våras hade vi en inspektion av skorstenen och fick nedslag på ett par detaljer - bl.a. måste de översta fyra-fem raderna tegel muras om/bytas ut. Vi fick på oss till sista juli att ordna det, men först i juni lyckades jag få tag i en murare som ringde tillbaka - de sex-sju första jag försökte kontakta hörde aldrig av sig. Och den murare jag till slut fick tala med, kunde inte åta sig något jobb förrän i höst! Jag blev förtvivlad och ringde sotaren, som hade semester och hänvisade till sotningsdistriktet i Skövde, där jag fick tala med en kille som lovade mig att han skulle prata med muraren samt att jag inte behövde vara rädd för vite eftersom jag inte kan rå för att murarna är svårtillgängliga. Sedan hörde jag ingenting förrän för ett par dagar sedan, då det kom en lapp med posten från sotaren: den 1 september ville de komma och inspektera skorstenen! Nu fick jag förstås panik igen och ringde muraren, som hade telefonsvararen på. Och idag ringde jag till sotaren... lyckligtvis var rätt kille på plats och gav mig, efter att ha hört min berättelse, anstånd med inspektionen t.o.m. 31 december. Puh! Strax efter ringde muraren och nu har vi gjort upp att han kommer så fort han kan, och att han kontaktar sotaren för att meddela att jobbet "är på gång". Och med det kunde man tänka att allt är frid och fröjd... det är bara det att det kommer att kosta minst 10.000 kr EFTER rotavdrag!!! Att mura om hela skorstenen, vilket muraren tyckte verkade vettigast (och jag håller med honom), är inte att tänka på eftersom det skulle kosta minst det dubbla (också det EFTER rotavdrag)... 

Jag behöver tid att dra några riktigt djupa andetag och tänka, tänka, tänka.

Å, en sak till: vi kommer inte iväg till Sorunda som vi hade velat. När jag gick igenom de räkningar som tillkommit, insåg jag att vi inte har råd... så vi blir kvar hemma.

Det ljuvliga ljudet

Under eftermiddagen satt jag en god stund på mammas yttertrappa och njöt av att kunna sitta så utan att solen brände sönder mig. Jag tål inte solsken, blir sönderbränd och får otäcka blåsor som brister och blöder... men idag var det mulet, vindstilla och ändå varmt. Och sedan kom det välsignade regnet! Jag spelade ett datorspel i natt, där ljudet av regn skvalade i bakgrunden hela tiden (i äventyrsspel av den typen jag spelar är det alltid dåligt väder, ofta åska med ljungande blixtar) och jag njöt av att lyssna till det... nu kan jag njuta av äkta vara, för äntligen regnar det här hos oss! Måtte det bara hålla på i flera dagar nu och riktigt dränka in naturen i livgivande väta... det har varit farligt torrt alldeles för länge, man hittar bara förtorkade "lik" av svampar i skogen, det dammar när man går och träden har börjat gulna trots att det fortfarande är sommar. Att det finns människor som längtar efter att flytta till länder med nästan ständigt vackert väder?!? Några veckor, det kan jag förstå, men jämt?!? En av de många saker jag älskar med svensk natur är det omväxlande vädret, våra fina årstider... man blir aldrig trött på det, eftersom det hela tiden skiftar från det ena till det andra.

Jag har, som jag tror att jag nämnde igår, tvättdag. Tvättstugan är min favoritplats - där tänker jag bäst, pratar med Gud, sjunger och mår bra. Under mina femtio års levnad har jag varit med om otaliga tvättar under många olika former... så av alla maskiner vi har här i huset, är det tvättmaskinen jag skattar högst. Har ni tvättat lakan och jeans i ett vattenfyllt badkar? Det har jag. Har ni varit med om att ni visserligen haft en tvättmaskin (toppmatad) men att ni måst fylla och tömma den för hand? Det har jag. Har ni burit tvätt i stora säckar nästan fyra kilometer till en väns bostad, där ni fått låna tvättmaskinen några timmar, för att sedan bära tillbaka den våta tvätten samma väg för att hänga den hemma? Då var min bror och jag i yngre tonåren, förresten, så vi var inte så storväxta. Som sagt, jag älskar min tvättmaskin!

Äldre inlägg